9/12-09
Älskade viktor,
Jag kommer aldrig i hela mitt liv någonsin bli så lycklig och otroligt glad igen som jag var när ajg hade dig.
Den där känslan av att ha en egen hund, känslan av att du var bara min.
Ingen kan nångosin ta din plats, du vet att de är du som gjort mig glad, du har fått mig att leva, se vad livet innebär och visat mig vad äkta vänskap och kärlek är.
Jag trodde aldrig att dagen skulle komma, 25 oktober, då jag fick se dig somna in, då du kollade mig in i ögonen.
Jag trodde vi skulle leva hela livet ihop eller tills du var iallafall 11 något.
då du skulle vara gammal och knappt kunna gå, då skulle jag känna mig stolt när jag satt bredvid dig när du somna in.
Nu kände jag bara smärta, sorg och oändlig saknad.
Jag kände mig trasig.
jag känner mig fortfarande trasig, jag kommer aldrig att bli hel igen, aldrig utan dig.
jag kan känna i fingrarna hur jag stryker över din päls, kvällen före innan vi tog bort dig, när du låg i mitt knä och jag grät, minns du?
jag tänkte: Det kommer inte hända, han kommer aldrig lämna mig, aldrig någonsin.
Jag visste inte då att jag hade en akut-cansersjuk hund som låg i mitt knä, att han hade så dåliga värden så det skulle bli en hjärnblödning utav det, jag visste inte att det var den sista gången jag höll om honom när han hade minnet kvar, och det mesta funka som det skulle.
Jag visste inte att jag skulle förlora honom dagen efter,
men två saker visste jag, det var att det inte kändes bra, för jag visste att nåt var fel, det bev en sömnlös natt.
och den andra saken var att jag visste att vad som än skulle hända, så skulle jag älska honom högt på jorden, förevigt.
Jag vet inte vad jag ska säga, så fort jag tänker på dig gråter jag, förr grät jag inte varje gång jag tänkte på dig, men jag gör det nu, och jag får ont i magen när jag pratar om dig.
och jag känner att det blir svårt att andas, precis som på Ultuna, korta snabba andetag, fortsättar jag så kommer jag svimma.
Jag önskar att du fanns här med mig nu, så jag kunde gråta tillsammans med dig,
att du slicka bort mina tårar som du alltid gjorde,
Skolan går verkligen inge bra nu, inte efter att jag förlorade dig..
Jag ber en bön att du kommer tillbaka.
hjälper det? snälla viktor, jag behöver dig!
Wonderful Wictor, jag älskar dig så det gör ont i mig,
saknaden gör så jag rasar samman..
kom tillbaka till mig ... / din och bara din mamma linnea
vila i frid.