tillminneavviktor

jag ska försöka förklara i ord nu, den saknar och längtan jag känner, jag hoppas att du förstår mig.

den har gått 3 månader och 4 dagar sen du lämnade mig.
kan du förstå 3 hela månader?
94 dagar utan dig, jag vill inte tro att de är sant, men jag har börja förstå mer och mer att jag aldrig någonsin kommer att få träffa dig.

Du har visat mig så mycket..
du visade mig vad äkta kärlek var, något jag aldrig upplever igen, inte sån kärlek iallafall.
För våran kärlek var stark, oändlig och oslagbar, helt otrolig.
Jag hade fått ordning på mitt liv, allting flöt på och var som det skulle.
tills någon vart avensjuk och tog dig ifrån mig.. Gud, de är ditt fel!
Jag hade hellre velat att jag fick leukemi än att du fick det, men vad kan jag göra åt de ? ingenting.
Jag försökte ju, jag gjorde verkligen det. men det fanns ingen medicin som kunde göra dig bra, det fanns ingen annan utväg.. och jag är besviken och har dåligt samvete, och de lär jag få leva med, för att det var jag som tog det hemska beslutet, det var jag som sa: men gör det då! :'(

Jag var i nån fas då.. jag visste inte vad jag gjorde, jag visste inte vad jag sa..
Jag visste bara att du va den jag ÄLSKAR mest. de va bara det som snurra i huvet på mig " jag älskar dig jag älskar dig jag älskar dig" de va de ändå jag visste.

Jag låg bara oc grät och sov, en vecka höll det på så, den gick det över till "vanlig" sorg..

Just idag känner jag mig stark.
och det är inte för att jag är utan dig, de är för att jag är stolt att jag tagit mig från botten halvvägs upp.
att jag inte blev kvar där nere. men du ska inte tro att jag mår bra utan dig, absolut inte!
men jag har livet under kontroll, och jag vet en sak....

det är att var jag än går och vad jag än gör, så går du bredvid mig, vid min sida, och finns alltid där.

och vi ÄLSKAR varandra, du och jag.
och det kommer vi alltid att göra.
och nu har vi nyss haft 1 månads förlovning, grattis till oss älskling.

Jag älskar dig så mycket mer än du tror, och saknar dig så jag kan explodera.

Jag och världens bästa, i fjällen för nåra år sen

Hej mitt älskade hjärta..

Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag, men vill inte skriva så ofta för då blir det bara samma,samma,samma.
och de är ju inge kul, fast är någonting kul utan dig? nej verkligen inte.
Det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig,
de går inte en dag utan att jag blir påmind om dig på nåt sätt.
de går inte en dag utan att jag gråter för dig.. :'/

de är så jobbigt att leva utan dig.. ingen verkar riktigt förstå de.
ingen verkar förstå hur det känns att leva utan dig.
dom tror jag mår så bra utan dig för att jag ler o skrattar.
men på insidan är jag inte glad, på insidan skriker jag och gråter!

jag saknar dig så jag kan gråta blod, vi ville aldrig att de skulle sluta såhär..
det var ju över på bara några timmar.. sen var jag utan dig.. :(

jag älskar dig , föralltid, glöm aldrig bort de min älskling <3

viktor, jag gråter så mkt nu,
lika mycket som när du lämnade mig, jag skulle inte gått igenom alla bilder på dig,
när jag kom till sista bilden där du levde, kunde jag se hur du brann, hur dom elda upp min hund, dina tassar försvann, din svans, ditt huve, din kropp.. hela du..
de är då jag bryter ihop, då klarar jag inte mer, då vill jag bara till dig, och ingenting annat,
alla säger att de blir bra, men de blir ju aldrig det, varför ljuger alla för mig?
du är den ända som inte svikit mig, som aldrig ljugit..kan du inte förstå att jag behöver dig, din tröst, din omtänksamhet, bara min vanliga levande viktor och inget annat.
ingen annan tröst funkar, de är dig jag behöver, för att kunna bli hel igen, men hur ska jag kunna bli det utan dig? utan mitt allt, mitt liv. ingen viktor utan linnea och ingen linnea utan viktor.
jag undrar vart det tog ivägen.

jag gråter för dig varja kväll, hur många tårar har man?
tar dom aldrig slut.. snälla viktor, jag måste ha dig här nu, annars kan jag inte leva vidare..

jag älskar dig så fruktansvärt mycket älskling,
det finns ingen bättre än du, jag gör allt, precis vad som helst för att få dig tillbaka till mig,
jag längtar verkligen till dagen då vi ses igen.. hoppas att jag inte behöver vänta länge till..

jag älskar dig så mkt, pussar på dig viktor!
sov gott.. / din nea.

jag vill bara skriva en massa ord som jag inte ens vet va dom har för mening.
iaf inte vad dom menas när man skriver dom till dig,
jag kan inte skriva saker till dig som om du är död?
de känns ju fel? egentligen så.
du ska ju finnas här med mig, därför blir de fel när jag skriver " vila i frid osv."

Men som jag sagt, för mig är du inte död.
du är bara inte här med mig, och om någon frågar, så har jag en hund.
han heter viktor och han är världens bästa och finaste.
du är inte död hjärtat.
död
död
död
jag kan säga de hur många gånger som helst, men jag förstår det ändå inte.
jag kommer aldrig förstå de heller, förstå att jag satt där, när ditt hjärta slutade slå och du slutade andas.

det är nog de absolut värsta jag vart med om, har aldrig gråtit så många tårar,
har aldrig varit så ledsen och tom, har aldrig haft sån smärta på inuti..

jag saknar och behöver dig.... så jävla mycket.

Jag älskar dig, bara dig!/ din nea

Hej älskade viktor.
jag behöver gråta ut nu..
jag hoppas att du vet vad jag tänker,
när kommer du tillbaka till mig? jag behöver din kärlek, jag behöver få gråta ut i din famn, i din päls, med dig.
jag kan fortfarande känna känslan i händerna av din sträva päls,
jag kommer ihåg hur mjuk du var. hur fin du va , att du var bara min.

kommer du ihåg viktor, kommer du ihåg när vi hämta dig i sala?
du satt i bak med mig, och jag var den lyckligast flickan i hela världen.
du va så varm under tassarna, så jag kände där hela tiden, men du flytta på dom då.
du va så smutsig när vi hämtade dig, den tjockaste, orangea lilla golden valpen.
han var bara min & jag var så lycklig.

Samma kväll var jag ensam hemma med dig, vi var ute på gården hela eftermiddagen/kvällen och busade, och då och då bar jag upp dig i min famn och pussa dig, sen fortsatte vi att springa omkring och busa.
du var busig redan som liten, bet sönder alla skor, och fattades det en sko var det dig man skulle kolla på.

Åren gick och du växten, du blev en riktigt fin hund, men växte aldrig riktigt i din päls, de såg man när du låg ner.
Du och jag var med på en hundutställning, undra om jag var världens stoltaste då?
andra plats : viktor och linnea.
vi fick medalj och nåt diplom, överlyckliga var vi.

Ibland när man vaknade och hade släppt ut dig på gården och skulle ropa in dig,
kom du inte in, man förstog direkt, " viktor har rymt nu igen"
alltid samma stället, uppe i skogen.

Vi var med dig till djursjukhuset en gång, av en anledning.
när dom sövde ner dig såg du död ut, jag tänkte att jag aldrig vile uppleva att se dig sådär, på riktigt liksom.

sommaren 2008 börja du följa med mig när jag skulle iväg o sova borta,
vi grillade på kvällarna och satt nere vid vattnet, de var så fint när solen gick ner.
du följde alltid med mig dit, vi badade och solade, vi levde livet.
Jag kommer ihåg när du sprang över till grannen då, deras hund blev livrädd.
rädd för min prins.

sommaren 2009 gjorde vi samma sak, grilla, sov borta, tog långa promenader, bada, sola
och kolla på solnedgången.
jag var stolt för att jag fick ta med dig överallt, eftersom du var min.

september 2009 fyllde jag år,
du kom med dina 2 presenter till mig på morgonen,
jag har dom kvar än.

oktober 2009 lördag.
kom hem på kvällen, du låg o flåsa, efter att ha gjort ingenting.
jag vart så rädd när mamma sa att du nog va sjuk.
jag la ditt huvud i mitt knä, jag krama dig o grät.
jag la mig o sov, jag hörde dina klor riva mot golvet, visst va de ett rop på hjälp?

söndag, mamma ropar upp mig och jag springer upp, letar överallt, innan jag ser att du ligger ute på gården,
de regna lite, jag tog med mig två filtar, en satt jag på, och en la jag över dig så du inte skulle frysa och bli blöt,
du spydde jätte mycket, jag var lite rädd för dig, du var inte dig själv, men du kolla mig så djupt i ögonen och jag såg då att de var bara min snälla viktor.
jag låg o höll om dig.
vi fick hämta en matta o bära dig i,
först valbo sen vart det uppsala, lång väntar var de,
jag vågade nästan inte kolla på dig när du hade kramper, de var liksom inte du.

Hela vägen till uppsalan höll jag i din tass, jag glömmer det aldrig, och du kolla mig in i ögonen exakt hela vägen från valbo till uppsala,

jag klarar tyvärr inte av att berätta resten, de är för många tårar just nu,
men kolla på oktober 2009 så står det nog.

jag vill bara säga att jag va med dig från de första in i det sista,
jag är glad för det. jag är glad att du blev just min hund,
min underbara viktor.

glöm aldrig att mammsen älskar dig över allt annat,
du är fortfarande min hund, för mig är du inte död...
jag älskar dig, sköt om dig,du är mitt allt.! /din bara din nea.

I wish I had your pair of wings
Had them last night in my dreams
I was chaising buterflies
Till the sunrise broke my eyes

Tonight the sky has glued my eyes
Cause what they see's an angel hive
I've got to touch that magic star
And greet the angels in their hive

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

All the sweet honey from above
Pour it all over me sweet love
While you're flying around my head
Your honey kisses keep me fed

I wish I had your pair of wings
Just like last night in my dreams
I was lost in paradise
Wish I'd never opened my eyes

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

But there's danger in the air
Tryin' so hard to be unfair
Danger's in the air
Tryin' so hard to give us a scare
But were not afraid

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

Wish I were you
Oh I wish I were you

/ din nea