3 år , utan dig.

I torsdags var det 3 hela år sedan du lämnade mig, hur är det möjligt?
Det känns som det var igår vi upplevde allt fint, men även som det var igår som
vi satt i bilen med tassen i min hand och ögonen på varandra, påväg till Ultuna, ovetande
om vad som väntade oss alla. En ny värld för dig skulle öppnas, där varken sjukdomar,smärta eller ålder existrade
och för oss innebar det tomhet, saknad och smärta. Men det har även gett mig en obeskrivlig styrka.
Att förstå vem jag är och vad jag har att leva för, och det är givetvis för dig, mitt hjärta.
Du har gjort mig starkare än vad jag någonsin har varit förut. Du har gett mig krafterna att orka resa mig
efter varje fall. Du har också gett mig insikten att förstå vilket värde människor/djur har i mitt liv.
En hund är inte bara en hund, även om man känner så för stunden, så är det så otroligt mycket mer.
Det är ett ansvar, det är ett livslångt ansvar och en enorm kärlek. Det finns absolut saker som kan vara
nackdelar till det, som alla kostnader, sjukdomar som kan uppstå, passande av tider och söndertuggade skor.
Men det är bara en liten del av allt man får tillbaka, det är värt varje öre, varje sko och alla tårar som kommer rinna.
Man vet vad man väntar sig, att man en dag ska stå och ta farväl av sin bästavän, men man ger sig ändå in på det
för man vet hur mycket fint man får ta del av under alla åren.Skulle jag göra om det, skulle jag göra allting likadant, men jag skulle ta vara på det så mycket mer, jag skulle njuta varje sekund. Jag var så lycklig när jag hade dig,
men jag ångrar att jag inte liksom NJÖT när jag gick med dig i koppel, när vi var och sprang i crossgropen, när jag hade dig med en röd rosett runt halsen på julafton som rev julgranen, när du spelade fotboll och när vi badade tillsammans och jag låtsades drunkna för att se hur du reagerade, så simmade du emot mig, sen vände du,
för du ville att jag skulle ta tag i dina höfter så du kunde simma oss i land. Viktor, jag minns ALLT!
Jag tänker på dig flera gånger om dagen, så här gjorde vi, de här brukade vi göra.. vad jag än säger får mig att minnas dig, det gör ont i hjärtat av saknad men ändå står jag med ett leende på läpparna och rak rygg,
för jag är stolt att just jag fick spendera sex år med världens absolut finaste kille! Skulle så gärna uppleva allting igen, jag önskar att du fanns här med mig nu, så du kunde se vem jag är idag, hur jag lever, vart jag bor och hur jag blivit. Jag vill visa dig allt, jag vill visa dig världen en gång till.
Jag hoppas på mitt liv att du har det bra, och att du är med mig vart jag är går så jag kan känna mig trygg.
Jag vet att du tassar omkring bakom mig, du är ju min lilla tuvis. men om du bara visste hur mycket jag saknar dig min älskade fotbolls stjärna, du var värd ett mer rättvist liv än cancer.
 
Jag saknar dig, det är dig jag lever för.
Glöm aldrig min vän, det är dig jag älskar.
/ din och enbart din nea

RSS 2.0