Ett farväl, igen.

Du vet vad jag tycker och vad jag alltid har tyckt.
Men det är inte bara jag som bestämmer, men hitills är det jag som
bestämt att ni ska stå där på hyllan i mammas vardagsrum och enbart bli dammiga.
Det har alltid vart så fint att kunna sitta och titta på urnorna som stått så fint där, men
det kommer även kännas bra att ha en plats att gå till, så jag kan tända ljus för er, lägga blommor osv.
Jag ska lägga in bilder på det här sen.. Jag gör allt för dig min älskade finaste .. om du bara visste hur mycket jag saknar dej och tänker på dig , dag som natt. det är overkligt hur man kan känna så starka känslor för någon.

Viktor... var det du?
Igår satt jag och tänkte på dig, lyssnade på musik
som fick mig att minnas dig så tydligt, det var regn ute igår, och när jag
satt och tänkte som mest, så tittade solen fram.. jag vet att det var du.

Jag älskar dig, och är evigt tacksam att jag fick spendera 6 år med dig. <3

RSS 2.0